Igår var jag o fyra vänner runt o rände bland massa bekanta i Sunnetrakten. Regnigt o skittråkigt väder. Men vi for runt o hade det sköj. Sen bar det iväg till gamla kära kretsloppshuset, ja det är ju inte så man går ifrån där oberörd. Många minnen och känslor som kommer upp. Träffade på några trevliga kretsloppor som går där nu. Sen blev det storkäk på Gettjärns dagis, där Maddes bror bor med sin tjej o en till. Riktigt jävla gott vare och ja åt tre superportioner och nästan rullade därifrån sen, det var gött dä! O när vi väl skulle bege oss hemåt så hade vi ju inte en aning om vad som väntade. Vi for iväg till Tolita för att lämna Malin hemma hos sig och när vi gjort det kör jag på en mörk asfalterad väg på landet, det regnar, sikten är USEL och mina helljus är inte mkt att hejja för. O vad händer!? Vägen tar slut!!! Jag har kommit fråm till en T-korsning där jag bara kan svänga TVÄRT åt vänster eller höger, men jag upptäcker detta alldeles för sent och håller kursen rakt fram och jag hinner tänka (alldeles för sent dock!) att "HELVETE! Det finns ingen väg! Den tar ju slut" och jag ställer mig på bromsen o nitar som bara den! Jag kör rakt ner i ett dike och ut på en lerig åker... min bil får stå emot en jäkla smäll i fronten och då ska jag tala om att den här bilens delar börjat lossna lite här o var. O där sitter vi, ute på en lerig åker och fattar INGENTING! Vi hämtar andan, jag slänger ur mig något om att jag är en dålig bilförare som inte ens kan följa en väg... sen är det bara att hoppa ur, fundera ut en lösning och vi börjar putta o stånka medans jag försöker backa. Madde tar över och vi slirar hit o dit men helt otroligt, vi kommer upp!!! Det trodde jag aldrig! Men jäklar va med muskelkraft man får i en sån här situation! Vi ser ut som lermonster efteråt och jag tycker väldigt synd om min bil! Men den gick faktiskt fint ända hem, tack o lov för det! Tänk om det varit en sjö eller bergsvägg där istället! Det gick väldigt lyckligt till! O jag vill tillägga att detta är första gången som jag råkar ut för ngt med bilen sen jag tog körkort för 3 år sen. Men saker händer väääldigt fort! Jag tror att jag kanske var lite för trött för att köra ändå... ja detta var min lilla historia.