Idag blir det en "bara-vara-med-mig-själv-dag". Minst sagt det jag behöver. Ont i huvudet efter allt som varit. Nu ska jag köra hela yogaprogrammet till pianomusik. Det blir piano all day loooong. Inte så ansträngande att lyssna på och så känner jag mig lätt. Så om lite tomater och bygga en till hylla på verandan för alla växande plantor ska jag göra. Gosa med marsvinen och bara bara bara vara! Jag är glad att jag har en så pass ouppbokad vardag, ett liv utan strikta jobbrutiner, att jag kan unna mig det när jag behöver. Jag får visserligen inga pengar, men det känns mindre viktigt just nu. Det är livskvalité att inte behöva ingå i den massiva jakten på pengar hela tiden. Att stå utanför det där är frihet. Klart jag inte kan gå och vara ledig hela tiden, men jag har en ganska stor frihet att välja. Jag har en månads sommarjobb och jag vet att jag kommer söka studiebidrag i höst. Och om det så bara blir några tusen att leva på så går det om man bara ställer in sig på det. För ett år sedan i november-februari ungefär levde jag på existensminimum, och det var samtidigt ganska pressande, Men den där tunga stenen i bröstet blev bara ett sandkorn. Jag hade inga pengar, alltså hade jag ingenting som tyngde mig heller. Det var otroligt skönt! Men det var ju inte hållbart, nu försöker jag hitta balans istället. Och att sätta mig ledig när jag känner för det och att bestämma mig för att vara ledig halva sommaren är ett steg på vägen.
Tillbaka lite. Känner verkligen att när sådana här intensiva dagar har gått, så är det som att min kropp och min själ (kan vi kalla det) vandrat ifrån varandra en bit. Och det Känns. Det gör Ont. Det är Förvirrande. För halva jag är inte sammankopplad med min andra halva. Nu gäller rehabilitering och lite självrannsakan.
Trots att det gör ont ibland, så lär vi av oss av att låta oss känna. När det känns jobbigt, acceptera att det är det ibland. Vi behöver inte fly från det, bearbeta det. Sätt dig ner och prata med dig själv. Det är så viktigt att vi kommunicerar med oss själva. Gå inte emot det du säger till dig själv, du hör det, låtsas inte om att du inte gör det. Fråga dig vad som är värt och vad Du behöver. Du är ett tempel! Håll det i gott skick. Det kanske tar en tid, men sakta men säkert så börjar det knaka här och där och efter en tid är det skört och hålls inte upp lika lätt. Men med underhållning kan det stå där och vara så fantastiskt vackert under en lång lång tid.


Lyssna på Yann Tiersen om ni vill ha lugnet närvarande. Gör det!